Sofia söker liv

Du sitter framför tv:n. Detta är ingenting du skäms för. Du har en palestinasjal knuten runt halsen, eftersom den är så varm och mjuk. Du tittar på tv4. Det är inte heller något pinsamt med det.
"Bonde Söker Fru" börjar.
Du byter inte kanal.
Nu skäms du.
Du tittar igenom hela vinjetten.
"Det är ju väldigt fint foto"
"Det är ju faktiskt lite intergrerat, en bögbonde och en tjejbonde", tänker du.
Men skäms likt förbannat. En bonde refererar till kvinnor som "kuttersmycken". Du sjunker längre ner i soffan och känner hur ditt ansikte hettar. Fjärrkontrollen ligger orörd på bordet framför dig.
Andra halvan av programmet startar och du tar ett djupt andetag. Det är utröstning. Tre potentiella partners till bonden får stanna, en måste åka ut. En av deltagarna börjar gråta.
Ditt ansikte är nu djuprött. Men du tänker inte ens på fjärrkontrollen längre. En annan deltagare, en machoman, börjar gråta även han. En nyfödd kalv tar sina första stapplande steg. En bonde pratar om skönheten och storheten "i nytt liv" på grötig skånska. Vackra naturbilder rullar förbi ackompanjerat av mjuka toner på en akustisk gitarr. Machomän klappar kattungar. En bögdeltagare kelar med en hund. Tjejbonden börjar gråta. Linda Isacsson tröstar.
Du har sjunkit djupt ner mellan soffkuddarna och känner hur dina ögon tåras. Försiktigt, nästan retsamt, trillar en tår nerför kinden. Du skyndar dig att torka bort den och känner hur din näsa börjar rinna. Du skrattar lite åt situationen, reser dig upp ur fosterställningen och känner dig faktiskt förlöst. Lättad.
När du kommer in på badrummet för att torka bort snoret kastar du en blick in i spegeln.
Du ser ett rödmosigt ansikte med en blodig näsa.
Blodet rinner kraftigt ur ena näsborren och har lämnat en stor fläck på palestinasjalen.
Förnedringen är total.

Statusrapport

Agnes & Sofias olika projekt:
Bandet Marsvinsklubben (going strong och finns på myspace)
Bandet Fröken Glad (ligger på is)
Zinet Vinka Till Kettil (ligger halvt på is)

Så nu vet ni! Det kanske kommer något roligare inlägg inom kort...

Snabbast i världen

Den snabbaste organismen människan stött på i naturen kan färdas med en hastighet av 180 000 g-krafter. Inte illa, eller hur? Vi hittar dem i djuravföring -nu äntligen kan vi se de små sporerna skjutas iväg på film!

Not so Queer Xtra

Gratistidningen QX kommer ut (höhö) en gång i månaden och jag ser alltid till att införskaffa ett ex så snabbt jag kan.
QX är en härlig blandning av helsidor med halvnakna män, gayflirtande reklamannonser och intervjuer där målet alltid verkar vara att outa personen i fråga(ofta en känd svensk). Eller åtminstone hitta en någorlunda så queer anknytning till intervjuobjektet. Detta blir i många fall bara löjligt. Frågor av typen "stämmer det att du har många flatfans?" och "har du någonsin kollat lite extra på grabbarna i duschen?" är vanliga. Och svaren blir ofta lika absurda, typ: "Ja, min systers jobbarkompis bror är ju bög...och jag har inget problem med det."

Det senaste numret har komikern Magnus Betnér på omslaget, och det räcker med att bläddra till mittuppslaget för att få reda på varför. Dock verkar det inte som om journalisten har ställt några ledande frågor. Betnér säger själv:

"Det är mest en tillfällighet att jag bara har legat med tjejer. Jag är bisexuell. Det tror jag de flesta människor är, om de skiter i att tänka efter".

Jag har inte något emot att folk definierar sig. De där begreppen som HBTQ är en förkortning för är upp till var och en att använda som man vill.
Jag förstår även att QX är den enda (såvitt jag vet) oberoende gratistidningen i Sverige som inte i första hand har heteros som målgrupp och de väljer att intervjua personer med intentionen att denna ska vara en förebild för just dessa målgrupp.
Men gör de inte oss alla en björntjänst när de i strävan för att främja mångfald tvingar in folk i fack genom att be dem definiera sin sexualitet inom så snäva mallar?

Jag tänker fortsätta läsa QX varje månad, det är trots allt ett bra alternativ till andra gratistidningar t.ex. Nöjesguiden. Don’t even get me started on Nöjesguiden.../Sofia

Personligt utan privat

hej.

OBS!det här inlägget skrvs endast för att min bloggiskompis per inte ska döda mig!OBS!
Det har verit en lång sommar med få blogginlägg och jag har varit i danmark i två månar och ätit pölsa.
Paus.
SKÄMT. hehe
nejmen.
ja, något riktigt av värde har jag ju inte att skriva här på cyber rymden. Lyssnar i skrivande stund på cancerkropp av hästpojken. Han spelar ju bas (martin elisson alltså) i joel almes band. En sak som jag har observerat är att han alltid har ett vitt solkigt linne på sig. Det ser ut som om han har sovit i det typ.
F.Ö. håller jag nu på att pröva shuffle funktionen på mitt iTunes. Det kommer bara och endast konstiga soundtracklåtar jag inte visste jag hade. håhåjaja jag säger då det. vad nedladdningen har gett oss skitmusik. hoh.
En annan sak som hände mig var att jag blev sjuk och inte kan gå på adam green konserten ikväll. Jag bara: D :
nä nu ska jag gå och typ snyta mig.
tjoflöjt.

penisproblematiken

Jag läser för tillfället "Egalias Döttrar" av Gerd Brantenberg som gavs ut 1977. Det är en satir om landet Egalia där kvinnor styr och det är mannen som är "det svagare könet". Detta manifesterar sig t.ex av att de bär en "pehå", ett tygstycke som håller penisen på plats. Brantenberg har självklart behån som förebild till denna hämmade konstruktion.
Behån är ett mycket politiskt plagg och "att bränna behån" har blivit en symbolisk handling i feminismens namn. På det sättet ger man fingret åt patriarkatet och återerövrar rätten över sin egen kropp.
Jag reflekterade inte så mycket mer över detta. Men så av en händelse kollade jag på ett sportevenemang på TV och då kom jag på hur pehån skulle kunna få liv utanför litteraturen, på ett sätt som inte är förtryckande.
Let's face it, alla vet att mannens könsdelar är ett stort problem när de utövar sport. För exempelvis löpare är det ett dilemma att välja rätt sportbyxor. Antingen de där rymliga kortbyxorna där kuken inte syns särskilt mycket, men inte riktigt "tajtar till" heller. Eller de riktigt tajta byxorna då hela könet är mer eller mindre blottat och hur pinsamt är inte det, för både idrottsmannen och publiken? Dessutom skumpar det runt minst lika mycket.
Det är är pehån kommer in i bilden! Kvinnliga idrottare har länge förstått vikten av att använda sportbehå, då det kan göra ont i brösten när de får fritt rörelseutrymme under tröjan(speciellt under mensturationen då de kan vara ömma). Varför inte ge alla män chansen att använda pehå och uppnå en effekt av total säkerhet? Då presterar man också bättre.
Vad tycker ni? Är pehån något som aldrig borde komma i kontakt med en manslem, eller är det en riktigt bra idé?

en blogg är en blogg är en blogg

"Idag ska jag blogga". Dessa ord yttrade jag till min förvåning igår. För de flesta numera är det en självklarhet "att blogga". Det är ett fullkomligt acccepterat fritidsintresse. Enligt mig är att blogga i bästa fall ett sätt att få ur sig saker man tycker är viktiga och i värsta fall ett tidsfördriv. Det finns alltför många bloggare som skriver inlägg i stil med: "idag var jag och shoppade, nu har jag tråkigt, verkligen JÄTTEtråkigt".
Därför försöker jag bara att blogga när jag har ett specifikt ämne att fokusera på. Och det är ju inte så värst ofta. Dessutom är min kära bloggkamrat Agnes för tillfället bortrest, vilket bidrar till att bloggen inte blir uppdaterad särskilt ofta.
Men nu till ämnet.
Igår var jag och såg utställningen "En soldat är en sodlat är en soldat" på Armémuseum. Det här kan man läsa om den på deras hemsida:

En riktig militär, kan han vara homosexuell? Kvinnor blir väl ändå inga bra soldater? Är det uniformen som gör mannen, kvinnan eller soldaten? Dessa frågor bland andra tas upp i Armémuseums nya utställning "En soldat är en soldat är en soldat är en soldat".

Måste säga att det var en smärre besvikelse. De hade ställt ut några futtiga pulpeter på olika våningsplan i museet. Tanken är att man ska gå igenom museets permanenta utställningar och vid pulpeterna läsa en kort text om prostitutionen i militären, för att ta ett exempel från sekelskiftet. Det var lärorikt men det kändes ändå lite...futtigt. Och dessutom väldigt sorgligt att man inte redan granskar historien ur ett hbt och-genusperspektiv. Utställningen är tydligen en del i ett större samarbete som pågår mellan flera museer i samband med att det är europride i år. Fortfarande värt att kolla in de andra museerna.

En annan kulturupplevelse jag var med om var att se"Sex and the City"-filmen på bio. Vad ska jag säga? Jag vet faktiskt inte så jag länkar till Dickon Edwards charmiga blogg. Han skriver så underbart underhållande och intelligent om filmen. Scrolla ned till inlägget med rubriken "Sexed Down And The City".

Pete, skärp dig!

Det är nu cirka en vecka tills Hultsfredsfestivalen sparkar igång och Babyshambles har ännu inte ställt in. De kommer med stor säkerhet att göra det eftersom bandets frontfigur, Pete Doherty är heroinist och allmän strulputte. Men paparazzin älskar honom eftersom han har dejtat Kate Moss, och rockvärlden utnämner honom till Storbritanniens största musikaliska geni gång på gång.
Jag har för mig att Hanna Fridén skrev i sin eminenta och underbara blogg något i stil med att Pete ser ut som en förvuxen bäbis som har bajsat på sig. Jag håller absolut med. Han är dessutom plufsig och säkert sexist.
Men om Babyshambles kommer spela på Hultan så kommer jag armbåga alla tjejer i publikhavet för att kommma längst fram och kanske få ta på Pete Doherty.

Kanske ska jag sikta på kuken?

Fast ibland är han ganska fin. Som när han uppträder i drag.

/Sofia

BREAKING NEWS

Idag var det zine-tillverkning på gång! "Vinka Till Ketill" nummer två kommer ut på fredag.
Du kommer att hitta det på Kafé 44, Punkt Medis, Serieteket, Multikulti och Egalia. Fröknarna ska faktiskt till det sistnämda stället på fredag och sprida zinet samt socialisera. Kom dit, vettja!
Eftersom zine-tryckning är en väldigt komplicerad och hemlig syssla, anlitade fröknarna två ninjor att göra grovjobbet! Här är lite exklusiva bilder som vi lyckades ta:

Dollyfierad

Igår hade jag turen att spendera 4 timmar med Dolly Parton. Jag vet inte hur det hände, men plötsligt satt jag där i soffan, framför svt2:s temakväll.
Först ut var dokumentären "For the Love of Dolly" där vi får följa ett par hardcore Dolly-fans. De som rörde mig mest var ett bögpar som spenderade största delen av sin tid med att tillverka små dockor föreställandes...ja, ni kan ju gissa. Jag hade innan fått för mig att Dolly hade någon slags queer-status, och nu blev jag försäkrad om det.
Nästa program var en två timmars live-show som spelades in på hennes egna "Dollywood" för några år sedan. Ytterligare queer-inslag förekom. Innan Dolly skulle sjunga underbara "Jolene" berättade hon att hon hade stött på några dragqueens innan spelningen, varav "den ena var mer lik mig än jag någonsin kommer bli". Hon dedikerade låten till dem och ändrade vid ett tillfälle texten från "Jolene" till "draqqueen".
Därefter visades filmen "Blommor av stål" från 1989. Här får vi följa ett par kvinnor i olika åldrar som bor i samma mysigt lantiga småstad. Dollys spelar en karaktär som inte är helt olik sig själv. En förståndig kvinna med en förkärlek för stora frisyrer, som hela tiden levererar lagom fräcka onliners på sydstatsdialekt.
Filmen kändes som en riktig "kvinnofilm" (DN kallade filmen en "gammaldags feministfilm") och slutet var upplagd för snyftfest. Men jag tyckte den var charmig och helt OK.

Behöver jag tillägga att jag nu är helt såld på Dolly? Självklart tycker jag det är sorgligt att hon är skönhetsopererad från topp till tå men samtidigt beundrar jag hennes utåtriktade stil och motvilja att vara "den naturliga kvinnan". Dolly är en kvinnokämpe, en fantastisk sångerska och låtskriverska, intelligent och alldeles, alldeles underbar.

/Sofia

Upp till kamp!

Idag har jag varit och demonstrerat. Jag tänker inte avslöja vilket tåg jag gick med, men låt mig bara säga att jag inte gick med en grupp på ca. 20 personer som viftade med blåa ballonger och hade ett plakat där det stod något i stil med: "en tusenlapp mer i månaden = jämställdhet".
Dagens outfitta ser ut såhär:

T-shirt: köpt i Bang:s tält på Pridefestivalen -05
Kjol/tuptop: Emmaus

Tips om du ska gå i demonstrationståg: ha bekväma, rejäla skor och en vattenflaska med dig!
Frihet, kärlek, & jämställdhet /Sofia

Debatt 24/4-08 i svt 1

Torsdagens Debatt var en stor besvikelse. I början av programet lovade Janne Josefsson oss en
diskussion om mördarsniglar och etanolbilar. Och så lite sex på slutet. Hela Josefssons förhållningssätt till kärnämnet; den sexuella revolutionen -68 var oseriös och larvig. Han skämtade hela tiden om att det "bara handlade om att knulla", vilket förhindrade programmet att bli intressant. Som grädde på moset visades erotiska film/tv-klipp från slutet av 60-talet som garnterat skulle hålla tittaren naglad framför tv:n.

Det är svårt att styra upp en debatt om sex i tv. Hur ska man förhålla sig till ett ämne som alla verkar ha en åsikt om? Josefssons plan verkade vara att gå in i denna debatt med ett så personligt tilltal som möjligt. Han frågade konternueligt ut gästerna om deras sexliv.

"Efterdebatten" som endast kan ses på svt:s hemsida var betydligt hetare. Här var det ingen Janne Josefsson som attackerade debattörerna med dumma frågor, utan här var det främst Charlotta Levay och Victor Bernhardz som debatterade på sina egna villkor. Ämnet abort var det som avhandlades. Det gjorde mig enormt tacksam för den sexuella revolutionen och att jag lever i ett land där jag har rätten att bestämma över min egen kropp. Levay förespråkade, enligt min uppfattning, abortrestriktioner och att mer kunskap är dåligt.

Jag kan bara säga: prata mer om sex! Använd kommentar-funktionen på den här sidan, det vill säga.
Fred & kärlek /Sofia

OXELÖSUND SATURDAY 1PM

MArsvinsklubben kommer att göra en exklusiv spelning imorgon barnens dag i oxelösund, det kommer bli garanterat KALASKUL så kom dit (alla kommer vara där)

idag

Imorse när jag gick ut från min port där jag bor bevittnade jag någonting väldigt fint. På gården stod en firmabil. Jag uppfattade inte vad det var för någon firma. Bredvid den stod två män i 35års-åldern klädda i några slags arbetskläder. Den ena hade en vattenslang och sprutade vatten på den andra som skrattande försökte vrida slangen ur den andres grepp. De båda var så fina och glada så jag inte ville ta blicken från dem. Men tyvärr var jag tvungen att gå till tvärbanan. Men den mysiga upplevelsen levde jag på hela dagen.
Det var en mycket hektisk dag. Marsvinsklubben repade inför spelningen i Oxölö sund imorgon och sedan begav sig delar av oss till Egalia.
Där hängde vi en stund, sedan drog jag och Agnes på en manifestation på Odenplan. Idag var nämligen Day of Silence. Lite fakta från RFSLs hemsida:

Syftet med Day of Silence, är att uppmärksamma alla dem som aldrig kan berätta för andra vilka de är, på grund av de begränsande normer som leder till hat mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Ungdomar och skolelever i hela världen deltar i Day of Silence genom att vara tysta under dagen. Vi ser det här som en viktig dag, eftersom det ger oss en chans att visa stöd för de HBT-personer, som tvingas leva under tystnad. Årets Day of Silence hålls i minnet av Lawrence King, en 15-årig elev, som mördades i en amerikansk skola den 12 februari i år, på grund av hans sexuella läggning och könsuttryck.

Så på Odenplan stod vi kl 18.00. Det var inte fullspäckat med folk, men regnbågsflaggan syntes på långt håll och talarna var bra. Många (inklusive jag och personen på bilden) hade tejp för munnen, för att visa solidaritet med alla de som dagligen måste vara tysta om sin läggning.


/Sofia

Dagens Outfitta

Vi i Fröken Glad har tillsammans kommit fram till att bloggen måste bli mer modemedveten och eftersom vi vet att många är nyfikna på var alla snygga kläder ni skymtar på bilderna kommer ifrån, är det idag premiär för något vi förmodligen kommer att kalla "Dagens outfitta" ja som ni hör handlar det om kläder och jag har äran att göra det första inlägget här är mina kläder: linne från indiska svarta långkalsonger från h&m och strumpor från min garderob. Och sen är scarfen min systers gamla köpt nån gång på nittitalet vet ej var.
ciao!

Alla älskar Nigella

Hon är snygg, hon är lite lagom fransk, hon är britt, hon är något av en njutare och hon tvekar inte att slita isär stora ugnsstekta kycklingar med sina bara värmetåliga kvinnliga trygga händer! Dessa egenskaper är bara några som vi älskar hos Nigella! Alltid snyggt klädd är hon, och jag är så himla glad att jag får spendera en hel halvtimme per vardag med hennes snygga njutningsfulla matlagningskonst i expressfart! Jag älskar Nigella!

desperate houswifes of the world unite

We're only in it for the drugs

Panic on the streets

Fröknarna har just kommit hem från landet i väst (nej, inte det där stora hamburgarätande utan det mindre, tedrickande) och har satt ihop en liten lista.

Saker vi inte förstår med London:

1. Varför det inte finns några papperskorgar utomhus.
2. Varför busskurerna är vända från gatan.
   
3. Varför de har så jävla ologiskt många småmynt.
4. Varför de märker t.ex. muffins med "Suitable for vegetarians" när det är uppenbart att det inte är kött i.
   
5. Varför de kör på fel sida om vägen!!!
6. Varför vi inte bor där, för det är helt fucking UNDERBART!! <33

Exempel på ätbart man kan fynda i London; onyttigheter i China Town och vegetarisk haggis på Planet Organic.

i Årsta

Fröknarna hamnade på Ica Årsta. Vi är principiellt emot kedjan och skulle inte gå dit om det inte vore för...deras goda kött!!1



Några meter från Ica ligger Årstas Päls & Skinn. Butiken har många gånger blivit utsatt för klotter. "MORD" har de djävla ungdomsveganerna skrivit. Fröknarna tycker att detta är skamligt och kräver att Årstas Päls & Skinn ska få upprättelse. Stockholmspolisen borde sätta in en specialstyrka som vaktar utanför 24/7. Tills dess kan vi bara ta på oss skurhandskarna, sätta oss på knä bredvid Kristina Axén Olin och börja tvätta bort de runda orden.